Kambudya
Kambudya |
---|
Kmbudya tga yat tgldit ɣ usammr iyffus n Wasya (Ɣ Linduccin) asarag nns ilkm 180.000Km², tg tmaẓunt nns tɣrmt n Pnum Pin, izaɣarn d yisaffn kkan f trakalt nns, sin imdwan umẓn tuẓẓumt nns, yan imqqurn d yan imẓẓiyn.[1] Tdra iwtta nns d Fyitnam (ɣ iffus nns) d Ulawṣ (Ɣ uẓẓlmḍ nns) d Ṭaylanḍ (Ɣ usammr nns) d Uẓla Avitnami (Ɣ umalu nns).
Tkkusa tmazirt-ad yat tmnukda ar as ttinin "Tamnukda n Xmir", tssn daɣ yan yimiɣ uɣrim mqqurn ddu tgrumma tasrtant n Xmirruj lli tt inbḍn ɣ gr 1975 d 1979. Imma imzdaɣn n tmazirt hati lkmn attayn n 16.493.000 n yan, amaka nnsn ḍfṛn asgd n Buda d ar sawaln s yat tutlayt da s ttinin Xmir.[2]
Tamazirt ad illa gis wansa asgdan akkʷ mqqurn ɣ umzruy n tiffugna illa ɣ tuẓẓumt n taganin d uckanin ɣ tɣrmt n Wangkur Wat lli igan ul animan ikkatn n Tmnukda idusn n Xmir, ig akkʷ yan ɣ gr sa imḍiṛn n ddunit.[2]
![](https://cdn.statically.io/img/upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/91/Location_Cambodia_ASEAN.svg/220px-Location_Cambodia_ASEAN.svg.png)
![](https://cdn.statically.io/img/upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8b/Angkor_Wat_W-Seite.jpg/220px-Angkor_Wat_W-Seite.jpg)
Kra n tisura ɣ umzruy nns
[ssnfl | Snfl asagm]Issnti nit umzruy n Kmbudya d yan ugdud ism asn Xmir lli zugnin s tmazirt-ad n Kambudya ssɣ iffus n ccinwa d ugafa n lhnd kra n 2000 n isggʷasn zwar tlalit nttni ad igan ɣwilli rad bnun tamnukda n Xmir lli isuln ssɣ 802 ar 1431 daṛat tlalit ɣaylli ittinin is tumẓ tamt n tasutin ɣ tgldit, imma tizi lli tlkm ixf n timmuɣra nns hati tsmun d akkʷ timizar n Kmbudya d Uṭaylanḍ d Ulawṣ d iffus n Vitnam, d rad nit gis tflujju tizi ɣ tasut 12.[2]
![](https://cdn.statically.io/img/upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0b/Map-of-southeast-asia_900_CE.svg/220px-Map-of-southeast-asia_900_CE.svg.png)
F wansa nns lli tumẓ ɣ Landucin tsɣama tmnukda ad yat tzdayt idusn d Lhnd, ɣaylli ifaṣṛn iḍiṣ mqqurn da tla lhnd ɣ usgd d tdlsa d tiram n Xmir.[2] Tga tmdint n Wangkur tamaẓunt n tmnukda-ad lli ibiddn f wasif n Mikung lli igan wis sa ɣ tɣzi nns ɣ ddunit.[2]
Ilmma rad tḍṛ tmazirt ad ddu ufus n usddurri Afransis ɣ usggʷas 1863, lliɣ ittr yan ugllid darsn tiwisi d tarayt ssɣ dar Fransa acku ikṣuḍ tukya n ugdud Aṭaylanḍi f tmazirt nns, awa ur daɣ umẓn tidrfi nnsn ar isggʷasn n smmust tmrawin n tasut tis 20.[3][2] Kra n isggʷasn drusnin rad tcckcm tgrumma n Xmirruj tamazirt n Kambudya ɣ yan imiɣ uɣrim lli rad iskr yan ubbaj i tmazirt, d rad yawi tudrt i 1,5 n umlyun n mddn.[3]