Hoppa till innehållet

Stor kardborre

Från Wikipedia
Stor kardborre
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteKardborresläktet
Arctium
ArtStor kardborre
A. lappa
UnderartArctium leiospermum
Vetenskapligt namn
§ Arctium lappa

Stor kardborre (Arctium lappa) är en växtart i familjen korgblommiga växter och förekommer naturligt i de tempererade delarna av Eurasien. Den finns också spridd till Nordamerika, men är inte ursprunglig där. Underarten Arctium leiospermum finns i mellersta Asien.

Stor kardborre har greniga stjälkar och kan bli upp till en och en halv meter höga. Bladen är stora och breda, med tvär bladbas och gråaktigt filtartad behåring på undersidan. Den blommar i juli-augusti. Blomkorgarna som är tre till fyra centimeter breda och något tillplattade, sitter i kvastlika samlingar i grenspetsarna. Holkfjällen är gröna och kala och har krokudd. Blommorna är rödlila, med en blomtub som är ungefär fyra gånger längre än den korta borstlika penseln. [1]

Stor kardborre som livsmedel

[redigera | redigera wikitext]
Kinpira gobō, en japansk förrätt baserad på stekt kardborrerot och morot

Under medeltiden åts rötterna, som kan bli ungefär en meter långa och ett par centimeter grova. Idag förekommer detta främst i Japan där den kallas gobō (牛蒡 eller ゴボウ), Taiwan (牛蒡), Korea (우엉), Italien, Brasilien och Portugal, där den kallas bardana eller garduna. Även blomstjälkarna hos den späda växten kan ätas och smakar ungefär som den besläktade kronärtskockan.

Medicinsk användning

[redigera | redigera wikitext]

Örten ingår i s.k. eksemteer men ordineras även som monosubstans mot hudutslag såsom akne, kliande och vätskande eksem och skorv, men även vid bensår och furunklar. Dess svettdrivande och urindrivande verkan utnyttjas för symptomlindring vid gikt och reumatism. Använd växtdel är roten för invärtes bruk och bladen för utvärtes omslag.[2]

Namn Trakt Referens

Borrar [3]
Dyneskräppor
Klädesborrar

Klängborre Blekinge, Småland, Östergötland [4]
Klänkborre
Klänkeborre

Snarborre Småland

Töflor [3]
Tordönsskräppor
  1. ^ [1]Arne Anderberg, Anna-Lena Anderberg: Den virtuella floran — Stor kardborre
  2. ^ Raimo Heino: Våra läkande växter – En naturlig väg till ett friskare liv, Prisma 2001.
  3. ^ [a b] J.W.Palmstruch: Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org
  4. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 332, Gleerups, Lund 1832…1837, faksimilutgåva Malmö 1962 [2]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]