Hoppa till innehållet

Spacelab

Från Wikipedia
Shuttle Columbia under STS-50 med Spacelab modul LM1 och tunnel i lastrummet.
Tunnel, Trycksat modul och Pallet.
Olika monteringsalternativ

Spacelab var ett modulbaserat rymdlaboratorium som utvecklades av ESA. Det bestod av både trycksatta och trycklösa moduler som sattes i lastutrymmet på en rymdfärja (också kallad Space Shuttle eller orbiter). De trycksatta modulerna gav möjlighet att genomföra forskning i en miljö som liknade den på en rymdstation.

Avsikten med Spacelab var att få fram en forskningsmodul som liknade miljön på en rymdstation. Anledningen var att man inte ville bekosta driften av en rymdstation i omloppsbana runt jorden, som Skylab, och sedan docka med den. Spacelabs båda forskningsmoduler byggdes av ESA. Den första skänkte man till NASA i utbyte mot att låta europeiska astronauter vara med på olika rymdfärjeuppdrag för att kunna forska i mikrogravitationell miljö. Den andra modulen köpte NASA av ESA för att använda för sina egna ändamål. Den första Spacelab-modulen levererades till Kennedy Space Center 11 december 1981.

På lastpallarna kunde forskare placera experiment som de inte behövde direkt anslutning till utan kunde styra från rymdfärjans kabin. Lastpallarna byggdes av British Aerospace.

Första gången delar av Spacelab-systemet sändes upp var 1981, då använde man sig endast av lastpallarna.

Första trycksatta Spacelab-modulen sändes upp 1983 ombord på Columbia i uppdraget STS-9.

Spacelab togs ur bruk 1998 för att man skulle lyfta över forskningen till den internationella rymdstationen ISS.

Lastpallarna kom även att användas när mindre delar skulle transporteras till ISS.

Spacelab flygningar
Flygning Rymdfärja Uppskjutning Spacelab
uppdrags namn
Trycksatt
modul
Trycklös modul
STS-2 Columbia 12 november 1981 OSTA-1 1 Pallet
STS-3 Columbia 22 mars 1982 OSS-1 1 Pallet
STS-9 Columbia 28 november 1983 Spacelab 1 LM1 1 Pallet
STS-41-G Challenger 5 oktober 1984 OSTA-3 Pallet
STS-51-B Challenger 29 april 1985 Spacelab 3 LM1 MPESS
STS-51-F Challenger 29 juli 1985 Spacelab 2 Igloo 3 Pallets + IPS
STS-61-A (D1) Challenger 30 oktober 1985 Spacelab D1 LM2 MPESS
STS-35 Columbia 2 december 1990 ASTRO-1 Igloo 2 Pallets + IPS
STS-40 Columbia 5 juni 1991 SLS-1 LM1
STS-42 Discovery 22 januari 1992 IML-1 LM2
STS-45 Atlantis 24 mars 1992 ATLAS-1 Igloo 2 Pallets
STS-50 Columbia 25 juni 1992 USML-1 LM1 EDO
STS-46 Atlantis 31 juli 1992 1 Pallet
STS-47 (J) Endeavour 12 september 1992 Spacelab-J LM2
STS-56 Discovery 8 april 1993 ATLAS-2 Igloo 1 Pallet
STS-55 (D2) Columbia 26 april 1993 Spacelab D2 LM1 USS
STS-58 Columbia 18 oktober 1993 SLS-2 LM2 EDO
STS-59 Endeavour 9 april 1994 SRL-1 1 Pallet
STS-65 Columbia 8 juli 1994 IML-2 LM1 EDO
STS-64 Discovery 9 september 1994 LITE 1 Pallet
STS-68 Endeavour 30 september 1994 SRL-2 1 Pallet
STS-66 Atlantis 3 november 1994 ATLAS-3 Igloo 1 Pallet
STS-67 Endeavour 2 mars 1995 ASTRO-2 Igloo 2 Pallets + EDO
STS-71 Atlantis 27 juni 1995 Spacelab-Mir LM2
STS-73 Columbia 20 oktober 1995 USML-2 LM1 EDO
STS-75 Columbia 22 februari 1996 Pallet
STS-78 Columbia 20 juni 1996 LMS LM2 EDO
STS-82 Discovery 21 februari 1997 Pallet
STS-83 Columbia 4 april 1997 MSL-1 LM1 EDO
STS-94 Columbia 1 juli 1997 MSL-1R LM1 EDO
STS-90 Columbia 17 april 1998 Neurolab LM2 EDO
STS-99 Endeavour 11 februari 2000 SRTM Pallet
Övriga flygningar
Flygning Rymdfärja Uppskjutning Last
STS-92 Discovery 11 oktober 2000 PMA-3
STS-108 Endeavour 5 december 2001 LMC
STS-123 Endeavour 11 mars 2008 Dextre

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]