Mastercard
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Mastercard Incorporated | |
 | |
| Typ | Publikt aktiebolag NYSE: MA |
|---|---|
| Huvudkontor |  Purchase, NY, USA |
| Nyckelpersoner | Richard Haythornthwaite Styrelseordförande Ajaypal Singh Banga President Vd |
| Bransch | Kreditkort Kontokort |
| Tjänster | Finansiella tjänster |
| Antal anställda | ~18 600 – 2019 |
| Historik | |
| Grundat | 1966 |
| Grundare | Bank of California Crocker National Bank United California Bank Wells Fargo & Company |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▲ $ 16,883 miljarder |
| Rörelseresultat | ▲ $ 9,731 miljarder |
| Vinst efter skatt | ▲ $ 8,118 miljarder |
| Tillgångar | ▲ $ 29,236 miljarder |
| Eget kapital | ▲ $ 5,917 miljarder |
| Övrigt | |
| Slogan | Always moving forward. |
| Webbplats | Mastercard.com Mastercard.se |
| Fotnoter | Statistik från 2019 års bokslut.[1] |
Mastercard Incorporated är en internationell organisation som äger varumärkena Mastercard, Maestro och Cirrus.[2] Mastercard International är noterat på New York Stock Exchange (NYSE).[3] Aktieägarna - medlemmarna - får genom medlemskap rätten att ge ut debetkort, kreditkort, betalkort och andra typer av kort med något av varumärkena ovan.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Mastercard bildades 1966, under namnet Interbank. Från 1969 till 1979 hette korten Mastercharge för att därefter byta till dagens namn.[4]
Huvudkontoret ligger i Purchase, New York i USA.
Mastercard ger ut egna kreditkort och co-brandade debetkort. Handlare kan lösa in korten genom att samarbeta med en inlösare, som t.ex. Adyen.[5]
Politiskt inflytande
[redigera | redigera wikitext]I mars 2022 beslutade Mastercard, på grund av den ryska invasionen i Ukraina, att stoppa sina transaktioner i Ryssland samt med i Ryssland utfärdade kreditkort (se även: Internationella reaktioner mot Ryssland i samband med Ukraina-krisen)
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Form 10-K”. Mastercard.com. https://d18rn0p25nwr6d.cloudfront.net/CIK-0001141391/208a2ad2-5468-4b29-bbf5-01809aff98f4.pdf.
- ^ ”Mastercard kort och betallösningar för konsumenter”. www.mastercard.se. https://www.mastercard.se/sv-se/konsument.html. Läst 7 februari 2020.
- ^ ”Mastercard Incorporated (MA) Stock Price, Quote, History & News - Yahoo Finance” (på amerikansk engelska). finance.yahoo.com. https://finance.yahoo.com/quote/MA/. Läst 7 februari 2020.
- ^ ”No words: Mastercard to drop its name from logo”. AP NEWS. 7 januari 2019. https://apnews.com/21735208679e40b495a1725533ba4cd1. Läst 7 februari 2020.
- ^ ”Se alla priser per betalningsmetod”. Adyen. Arkiverad från originalet den 7 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200207133732/https://www.adyen.com/sv_SE/prissattning/fullstandig-lista. Läst 7 februari 2020.